stephaniesliv

Men till er andra som tänker ha en kanonvalborg, så hoppas jag att ni får det roligt! 

Nu vaknade Nelson precis och jag jag höll på att få mina örhängen uppätna, haha. Även fast jag bara vill gå och lägga mig igen så ska jag faktiskt göra mig iordning nu. Har ändå hunnit med att betala räkningar. Så det är bara att fortsätta göra de bra sakerna denna dag. 

Vi hörs när vi hörs! Kramar.

Vaknade av en mycket skum "baksmälla". För ja, tydligen är det möjligt, att efter endast 1 glas vin må pyton dagen efter. Jag skyller på att det var ALLDELES för varmt innan de satte igång fläktarna. Trångt och jävligt var det på dansgolvet, vilket sänkte mitt humör rätt så snabbt. Det plus att man kände sig som en gammal tant vars fötter värkte som jag vet inte vad! Nej, utan att låta allt för negativ här då... hehe. Det var ändå kul att se småpluttarna ha roligt. Det är ju en fantastisk sak att få ta studenten. Speciellt från en sån speciell skola. Det man går igenom på Marina Läroverket är fantastiskt. Vare sig man haft kul eller inte under skoltiden! Så grattis i förskott till er alla i LK06 :) 

Temat för kvällen var TV-serier... Jag utnyttjade det faktum att jag är 20 och har tandställning. Det fick bli Ugly Betty såklart. Fast en snyggare version av henne (hoppas jag). Blev väl helt okej... haha. 

Amanda, jag och Sara. (Bild lånad från schoolsout.se)

En trött jag på pendeln hem. 

Skönt att det är söndag, snart ny vecka med andra ord. Tiden går så fort! Men det är väl bra att den inte går allt för sakta heller... Man får ta vara på tiden, hehe. 

Idag har jag jobbat. Var rätt så mycket att göra, och det känns i kroppen! Känner mig lite mör och trött. Men jag måste samla nya krafter för ikväll ska jag på studentskiva. Klassen efter oss från Marina ska ha sin skiva nu, och det är några från min gamla klass ska dit, vilket ska bli skitkul! Nu hade jag tänkt föra lite genom att proppa i mig lite chips, och kaaanske äta en vettig måltid också, så jag orkar:D Slänger upp en bild på min karaktär sen också, haha.... Puss!

Lite trädgårdsarbete blev det också. More to come också! Har vart på plantagen och handlat lite blommor som skall planteras lite senare. Vår, vår och sen underbara sommar! Igår var jag tvungen att klä mig efter vädret, även fast jag sen skulle byta om för att jobba inne:) 

Nu ska jag fortsätta glo på talang 2009. Kramkram

Ska ju bli fint väder hela helgen nu har det ryktas ju om, och det klagar jag verkligen inte på. Imorgon ska jag vara ute i solskenet och njuta. NJUTA! För jag jobbar både idag och på söndag, så lördag blir min lilla naturdag. Tänkte försöka köpa lite blommor imorgon också. Att vara ute i trädgården är jättemysigt tycker jag! Dessutom arbetar kroppen lite också, och jag behöver lite work out just nu känner jag, hehe. 

Nu ska jag bege mig, hörs ikväll! Trevlig dag.

Så skönt att ha mammi hemma igen:) Det tog sin lilla tid för att hon skulle bli utskriven, men tillslut så satt vi i taxin hem. Nu är det bara Nelson som saknas i familjen här hemma. Saknar honom något enormt! 

Gick runt i Mörby centrum lite idag också. Oj så tråkigt det var där. Finns ju ingenting roligt. Instängt och mörkt också, de behöver verkligen renoveras! Och på tal om renovering, som man också kan kalla förnyelse, så hittade jag lite gamla bilder på mig själv från -06. Så kul att se, haha! 

Så pluttig man sett ut då...

Nu tillbaks till Stockholm arlanda. Det finns verkligen ingenting på TV.....

Kunde i alla fall sova inatt. Men, för andra dagen i rad så väckte mormor mig... Sen när kunde inte JAG få ringa folk istället för att heeeela tiden bli uppringd. Både mobilen och hemtelefonen har ringt på tok alldeles för mycket sen i tisdags. Jag har bara inte orkat med det. Som att jag varit någon växel/sjuksköterska/veta-allting-människa. Jag är en sån som inte klarar av en massa frågor hela tiden. När jag dessutom sagt "jag hör av mig när jag vet något". Hur svårt kan det vara att bara förstå det? 

Men inte längre, nu kan jag slappna av. Jag behöver det. Höll på att krascha igår... Kunde inte klara av ett till samtal med "Har du pratat med mamma?". (@%&O)#&("=!!!!!!!  

Sådär, nu ska jag bara göra mig iordning. Åka till sjukhuset, träffa mamma<3 och när hon blir utskriven så tar vi en taxi hem igen:)

Då var väntan över, äntligen. Fick ett sms av mamma för en stund, och sen ringde hon upp mig. Blev så himla glad! <3. Hon lät lite trött o så, men det förstår jag. Bara hon mår "bra". Det kändes så underbart att bara höra henne. Som att vi inte pratat på 1 år kändes det nästan som. Men det blir väl så när man längtar efter någon så mycket...

I alla fall, jag är lycklig nu♥  Hoppas att jag hinner hälsa på henne i ruschen. Har massvis med saker att göra känns det som, men jag får komprimera ihop det så jag kan hinna krama om min älskade mamma. Jag behöver det!

Nu vill vi bara ha hem dig mamma<3

Åh, jag har varit så rädd och orolig. Ja, jag har ju skrivit det mycket i de senaste inläggen. Innan jag tog upp telefonen och ringde till sjukhuset så ville tårarna bara spruta åt alla håll och kanter. Nelson tittade upp på mig och såg själv lite orolig ut. Han känner min rädsla och oro. Får inte smitta av min oro till honom, får bara inte. Men jag slog numret och någon kvinna svarade. Hon hade knappt tid att prata med mig, men jag fick i alla fall veta att operationen hade avvecklats 14:10, att hon höll på att vakna och att jag kunde återkomma om 2-3 timmar igen.

Jag kunde nästan le. Bara nästan. Lilla mamma, vakna nu utan smärta. Lilla mamma vakna och låt ditt ärr läka felfritt. Lilla mamma jag älskar dig så otroligt mycket! 

Ska försöka samla ihop mig nu och vänta i 2-3 timmar till. Bara några timmar. Nelson ligger vilandes vid min sida nu. Som att han väntar på bättre tider. Som att få ligga emellan mig och mamma när vi tittar på TV. Bredvid som flock och familj och bara njuta av värmen. Om några dagar så blir det så igen, vännen. Om några dagar.

Nelson har hittat ett ben som han tuggar på. Jag måste leta reda på lite saker att stoppa i munnen. Usch, varför blir man såhär skakis ibland?!

Förresten, jag måste boka mina biljetter till England snart. Ska ju hälsa på Felicia där nångång i juni verkar det som:D Om jag tänker på det tillräckligt länge så kanske mina skakiga händer slutar darra. 

Jag känner mig ensam. Nelsons tassar skapar dock en trygghet när jag hör dem vandra över golven här hemma. Imorgon kväll kommer att vara själva ensamheten. Men det är också så jag vill ha det. Tassarna, de underbara tassarna kommer att vara min trygga hamn. Resten av husets knakande kommer att vara ovetande vindar som ylar i mörkret. 

Fortfarande rädd, fortfarande ovetande men övertygad om att mitt optimistiska hjärta skyddar henne. Min mamma<3

Har inte så mycket att skriva... Känner att jag behöver bloggen att ventilera, men varje gång jag loggar in här så försvinner tankarna. Kanske dags att börja med poesin igen. För det är mer så tankarna strömmar. Inga vardagshändelser som vill dokumenteras, utan det är känslorna som jag finner i vardagen som vill ner. Och det här är inte det rätta stället för sånt. 

Men, jag vill i alla fall dela med mig av några vackra bilder som min pappa tog idag:

Vi hööörs! Kramar.

Jag har en liten trött Nelson i knät just nu. Han kan knappt hålla ögonen öppna:) Idag väntar massa TV, mys och en promenad. Orkar inte riktigt med idag känner jag. Vaknade trött som få... 

Senare ska jag åka till Dennis. Ska försöka bli lite piggare till dess. Undrar om jag kanske ska prova att ha glasögonen på mig. Det kanske är därför jag är så trött i ögonen. Usch....

Nej, istället för att prata massa strunt så går jag och vilar upp mig! Kram

Känner mig pigg som en mört då jag druckit både cola och proppat i mig en chokladboll. Let's say that it's addictive! Jag bara älskar delicatobollar<3 muuums... Men dock så blir det mindre såna godheter nu i framtiden. Det är nämligen dags att börja tänka i de sunda banorna igen. Snart är det sommar och då vill jag kunna vara ute och springa utan att bli trött av en usel kondis. Så nästa vecka börjar power walking säsongen för min del! Jippie:)

Idag har varit en lugn dag. Trött och seg men ändå harmonisk. Men oron sitter i magen, och har gjort det de senaste dagarna. Om en vecka kommer min mamma ha opererats. Ingenting "allvarligt", men alla operationer innebär en viss risk. Usch, om någonting skulle hända henne så går min värld under känns det som:/ Känns så tungt att lämna över henne i någon okänd persons händer och låta dem skära i hennes vackra kropp. Dock för det bättre, det är i alla fall vad meningen med det hela är, men... det känns så främmande på något sätt. Livet har sina omöjliga och mirakulösa tvister och det gör ont i mig att ha den här oron i mig. Som tur är så slickar Nelson bort de salta tårarna. Han förstår när jag är ledsen, och försöker alltid få mig att bli glad igen. Han viftar på svansen och går mot dörren. Det är som att han säger "Matte, vi går ut istället så mår du lite bättre!". Framför honom får jag ändå vara ledsen, jag kan bara prata ut och bekänna mig rädsla. Han lägger huvudet lite på sned och lyssnar. Som att han hör mina rädda hjärtslag. & rädd är precis det jag är, så otroligt rädd. Det blir bra, det måste bli bra. Det kommer att bli bra! 

Nu ska jag deklarera, så vi hörs imorgon igen! Kramar

Ska ta en liten dusch nu, sen ska jag försöka hitta något att äta. Dennis kommer hit snart, men har absolut ingen motivation att ställa mig vid spisen... Vi kanske kan sätta oss på en uteservering. Om jag hade tänkt på det tidigare kanske det hade vart ett alternativ, vi får se.

Jag har tyvärr inga bilder från dalarna. Dock gjorde vi inget speciellt. Bara tog det lugnt. Så jag får lägga upp bilder någon annan dag. Hoppas ni mår bra! Kramar

Kraaamar.

När jag kom hem så möttes jag av en glad vovve (som dock ligger däckad nu). Det är alltid lika underbart att mötas av en glad liten prins när man kommer hem:) Dock så slet han tag i min nya topp som jag hade på mig och lämnade två små minihål i den, haha. Hoppas de slätar ut sig i tvätten. För jag tycker att den är så snygg (toppen alltså). 

Ska gå och lägga mig snart. Men först ska jag packa ihop lite saker för imorgon åker jag och Nelson till dalarna! Ska vara uppe hos min mormor och morfar i ett par dagar. Nelson får vara med på äventyr nu. I torsdags så åkte vi till Nacka där vi sov hos Dennis. Det gick strålande! Så nu ska vi ta det steget längre, jag tror att det kommer gå kanonbra! 

Sov så gott! 

Ikväll ska jag träffa Dennis. Vi tänkte gå på bio... Ska jobba imorgon också, så jag måste hem i lagom bra tid. Jaha, nej, har egentligen inte så mycket mer att säga... Ville bara uttrycka min lycka om att vädret är helt perfekt:) 

Ha en bra kväll! Kram

Är lite sugen på att göra en ny plåtning. Typ supercool on location. Längtar bara tills tandställningen är borta så jag kan trivas lite bättre framför kameran. 

Här är i alla fall en bild från den senaste plåtningen:

Jag känner mig ungefär som vädret utanför, grå och tråkig... Och sen har vi den speciella lilla veckan också, suck... Så just nu försöker jag hålla humöret uppe så gott det går. Men det är svårt när magen skriker och man bara mår allmänt dåligt. 

Om ett tag ska Nelson och jag ut på en liten kort promenad, förhoppningsvis piggar det upp mig lite grann. Så skönt att komma ut lite i såna här situationer. Det var sällan man tog eget initiativ till sånt innan. Men först blir det (som vanligt) lite tv. Vi får se om vi kan hålla ögonen öppna i det här dystra vädret. 

Ha en bra dag! Kramar.

Det känns bra att ha nya mål i livet. Och jag satsade stort med mitt förstahandsval (som förblir hemligt tills jag vet om jag kommit in eller inte). Jag har accepterat att matematik inte är något jag tycker om. Jag har otroligt svårt för det om inget annat! Det är något jag kämpade med under hela gymnasiet, men jag är stolt över att jag klarade av A-kursen med tanke på omständigheterna. Jag missade nämligen hela 9ans matte tack vare att min grundskola inte la tillräckligt med seriösa resurser på undervisningen. Jag var sjuk i 1 vecka och halkade efter, jag var inte tillräckligt stark för att ta mig i kragen och hamnade i en grupp där ambitionerna inte var så höga. Hur många vikarier hade jag under 1 år...? Skulle gissa på 10 ungefär. Jag lärde mig med andra ord inte så mycket, men fick godkänt på nationella. Och på gymnasiet fick jag aldrig den hjälp jag behövde förns i 3an, och då klarade jag av matte a, men hann aldrig sätta mig in i matte b. Jag kunde ha gett mer, men valde att faktiskt må bra och inte bränna ut mig själv så som många andra faktiskt gjorde. Hoppas de tyckte att det var värt det (jag hade inte tyckt det). 

Jag är å andra sidan grym på andra saker än matte. Matematik är inte allt! Jag har ett musiköra (som jag knappt utnyttjar),

jag är ödmjuk och fungerar bra ihop med människor, och ja... jag har varit isprinsessa! Det är mycket jag kan handskas väldigt bra med, men om mitt lilla "handikapp" står i vägen för mig och gör att jag inte kommer in på de utbildningarna jag vill åt, så kommer jag ta mig i kragen och läsa upp mitt betyg, jag kommer må bra om jag får visa mig själv att jag kan om jag bara vill. Nu är motivation med på listan också, det gör en hel del! 

Hursomhelst. Kul ska det bli och jag får se vad som händer nu. Just nu trivs jag väldigt bra med mitt liv, och även om klockan tickar så känns det som att mitt liv har en mening. Det tycker jag är huvudsaken. Oavsett hur utbildad man är eller hur mycket pengar man än tjänar, så måste man kunna uppskatta livet, det är a och o! 

♥♥♥♥

Ska vänta på att håret torkar så jag kan platta till det, sen väntar vi bara på att få åka! Ha en bra dag.

Så nu ska jag försöka flytta ut för att njuta av det vackra vädret. Nelson blir också glad av solen, han vill bara vara ute och busa på gräsmattan:) 

På tal om sol och vår (blivande sommar), så såg jag ett program om Rügen igår. Rügen är Tysklands största ö och ligger i Östersjön. Det bästa av allt är att man kan ta färja dit från Trelleborg för under 300 kr enkel resa! Med andra ord slipper jag den flygande dödsmaskinen, jippie! När jag såg programmet så blev jag verkligen förälskad i denna ö. Det verkar som en liten idyll. Som Dovers vita klippor möter semester, historia och njutning. Helt perfekt! Tänka sig att man kan hitta en sådan pärla i Tyskland. Men för er som inte visste så har ön tillhört Sverige fram till 1800-talet om jag inte är ute och cyklar. Häftigt! Kanske blir en vecka där i sommar, vi får se:)

Men nu -ut i den Svenska vårstämningen! Kramar.

Hursomhelst så var det ett litet tag sen jag skrev här, och det är av den enkla anledningen att jag haft bättre saker för mig. Som att gosa med Nelson, leka med Nelson, uppfostra Nelson....ja, ni kanske förstår:D Sen däremellan har jag träffat pojkvännen o lite annat smått och gott. 

Usch så skönt det är att bara ta det lugnt här hemma. Det känns som att jag kan samla mina tankar och bara få vara. Det är precis det jag behöver så jag kan lista ut vad jag verkligen vill göra i framtiden. Som utbildning, jobb, livsstil, ja allt möjligt... Mår verkligen toppen, och njuter av livet till fullo! Den här lilla krabaten har gett mig mycket livsglädje. Det är tack vare honom och vår tid vi spenderar tillsammans som jag kan finna mig i den här harmonin♥