stephaniesliv

trying .

Kategori: Allmänt

Förut tog jag en dag i taget.. Nu försöker jag ta varje kvart i taget. Mitt humör pendlar upp och ner, fram och tillbaka. Jag blir lycklig av minsta lilla sak och olycklig för något ännu mindre. Det är ett rent helvete med andra ord. Men jag försöker att ta mig vidare. Det är ingen idé att stänga in sig själv när man har så många underbara människor runt omkring sig.

Har inte känt av så mycke idag. Någon gång har det svidit till och just nu känns det som att jag ska börja gråta bara för att jag verkligen konfronterar och skriver om det här. Men jag måste lära mig att det inte är farligt. Ångestattacker är inget man dör av. Och ångest i sig kommer inte nära en tumör i levern, men ändå känns det som att få sitt hjärta sönderslaget flera gånger om ibland... Men jag är fortfarande den snyggaste kackerlackan på den här jorden, och tänker inte låta det här påverka mig. Jag är ung och har hela livet framför mig. Ett halvår av mina 21 år ska inte få rubba mig och mitt långa liv framför mig! Det gäller att se möjligheterna och inte alla hinder. Men till dess att jag inte har gråten i halsen stup i kvarten så tar jag det lugnt. Jävligt lugnt. Blir det för mycket är jag inte rädd att säga ifrån, så det här inte blir allt för kroniskt. Ta hand om er mina vänner, man vet aldrig vad livet bjuder på ♥

Kommentarer


Kommentera inlägget här: