stephaniesliv

det ekar kaos i hennes hjärta .

Kategori: Allmänt

Sådär. Då har man lyckats gräva ner sig en aning sådär lite spontant. När jag stod där bakom glasdörrarna inne duschen, med den där jävla vackra låten som gick på repeat i bakgrunden (som fortfarande går i repeat). & det får mig att bara börja köra ner mig själv. Ångest över att jag fortfarande inte lyckats förlåta mig själv för allt jag gjort. Ångesten över att jag inte vet vad fan meningen med livet är innanför dessa grindar. Ångesten över att jag inte riktigt vet om jag vill vara kvar här i vår längre, alls.

Jag tror att jag är allergisk mot ensamhet just nu... Dessutom blir jag äcklad av mig själv för att jag inte kan hålla ordning på 23 kvm. Kläder på köksstolen, laddarsladd på spisen och jag skulle behövt köpa ny yoghurt för 3 dagar sen. Men sen kommer de där 3 avtändande, magiska orden "jag orkar inte".

Önskar att jag kunde stå där i duschen i ett bra tag till. Där kunde ingen se mig må som värst, där kunde jag höra den finaste låten på avstånd. Där kunde jag försvinna och känna mig varm o trygg utan att förlita sig på någon annan. Framför allt utan att förlita sig på någon, för jag tar ingen förgivet. Inte ens mig själv...


"it's a good thing tears never show in the pouring rain"

Kommentarer

Kommentera inlägget här: