Hej. 

Det känns som att det var evigheter sen jag skrev här. Mycket har hänt.. Jag har bland annat flyttat och det är full fart på praktiken. I måndags vaknade jag utvilad och lättad över att vara klar med flytten, det har tagit på krafterna att grubbla över om hur det ska gå och om det verkligen är värt allting. Men nu känner jag att det verkligen var värt det. 

Nu till någonting helt annat.. Jag fick ett sms från min bästa vän kvart över tolv på natten om att hennes mamma somnat in efter en tids sjukdom. Massa styrkekramar till dig min fina vän, jag tänker på dig och din familj ♥ 

Jag var helt i chock när jag fick beskedet, även fast jag gått och väntat på det. & Även fast jag (av någon konstig anledning) kan känna mig dum att väcka min fina som sov bredvid mig så är jag så otroligt glad över att jag hade dig bredvid mig just då. Du betyder verkligen massor för mig!

Jag fortsätter att le. Det finns alltid hopp. Och jag är tacksam över att jag har dig och alla andra underbara människor runt omkring mig. På tal om hopp, nu vill jag tatuera in det ordet. "Hope". Vi får se om jag vågar gadda mig, men till dess ska jag fortsätta le.

(ja, jag har klippt mig också..hihi)