att bo kvar i sin egna lilla bubbla .
Kategori: Allmänt
Jag börjar undra om man delats in i två olika tidsåldrar här, eller vad det är som är grejen. Mer konservativa människor får man nog gräva fram från andra världskriget känns det som (utan att låta allt för hemsk). Det finns så mycket som vill göras för att den här kommunen ska börja snurra som de flesta andra kommuner. Nu får vi inte glömma att Norrtälje faktiskt tillhör Stockholms Län, något som totalt verkar förnekas. Att kommunen med den största ytan i länet bara verkar finnas till för någonting vettigt på sommartid är skrämmande nu när vi ändå lever i år 2010.
Jag har bara bott här i snart 8 månader. Jag kommer från en förort norr om Stockholm men har lärt känna större delen av Stockholms län genom min umgängeskrets. Och självklart hade man en och annan vän som hade landställe i Roslagen - Norrtälje, andra bodde här permanent. Jag har alltid varit lite nyfiken på varför alla kallat det här stället för en håla på vintern, och ett paradis på sommaren. Jag skulle snart få de svaren när jag faktiskt flyttade hit själv.
Det jag har svårt för att förstå och acceptera är att atmosfären är så stängd och negativ. Det finns knappt någon öppenhet. Dock kan jag inte dra alla över en kant. Jag har träffat helt fantastiska människor som bott här hela sitt liv. Det finns ändå en glimta av hopp, och det ligger i den yngre generationen! Dock vill den större delen av den äldre generationen kämpa med sina liv för att få död på allt som har med nytänkande att göra. Bara en sån sak att rospiggar är lite försiktiga av sig har vuxit till någon slags skrämselpropaganda. Men allt är ju relativt, jag vill inte att den här vackra kommunen ska börja likna en förort i Stockholm där det byggs massa miljonprojekt. Men när de små förändringarna som kommer att vara den yngre generationens framtid läggs ned, för att det finns allt för många inbitna jävlar som inte kan acceptera förändring, så börjar jag undra.
Norrtälje kommun var typ sist med att införskaffa el. De va onödigt sas det. Allt för mycket jobb... Men kanske var det så att Norrtälje kommun skulle förbli ett enda stort museum istället för att växa och bli den kommun den är idag? Om man hade sagt tvärnej till elen, hade det inte funnit så mycket kvar idag. Fortsätter man säga nej och tveka till saker så kommer det om 10 år inte finnas någon framtid här. Och det vill jag inte, jag vill att det ska växa och utvecklas. Engagera den yngre och mer öppna generationen. Och än en gång, Nej -Jag vill inte förvandla det här till en klassisk förort.
Ge oss inte fria händer, utan ge oss verktyg att kunna skapa händelser och events med hjälp av kommunen. Ja, det är våra skattepengar, men seriöst, vill vi lägga ned massa skattepengar på att volvoraggarna ska slita på våra vägar hela somrarna? Ett lyckat projekt föder fler projekt. Vi kanske inte är där om 1 år, inte heller om 2 men om 10 år kan jag i alla fall säga att mina barn har en framtid i den här staden. Det finns villiga personer som vill göra saker här, men som möts av motstånd. Allt för mycket motstånd, och jag vet inte hur man ska tackla något så inpräntat och fördomsfullt. Om jag är helt ärlig så vet jag inte ens om hjärntvätt hjälper. Men det är därför jag vänder mig till oss yngre. Vi måste stå på oss och tro på vår sak. Vi får inte ge upp och lyssna på korrupta lösningar. För tro mig -att förneka och försvara är inga bra lösningar på någonting. Håll sinnet öppet och lev för framtiden. Utbilda dig, var kreativ, var inte rädd för att fullfölja dina drömmar, var inte rädd för att försöka. Ingen kommer att ändra sin åsikt för än man sett något slags motbevis. Och är vi tillräckligt många som lyckas kommer man istället bli nyfiken och kanske mindre fördomsfull.
Jag kanske låter som en jävla flower-power-idiot just nu. Men jag tror så starkt på min sak, och vet att det finns någon sanning i det. Jag sitter inte och är hatisk. Jag har förälskad mig i Norrtälje och skulle flyttat härifrån för länge sen om jag inte trivdes. Men som jag uttryckt mig tidigare så tycker jag verkligen att det är så tråkigt att mötas av ett sånt massivt mentalt motstånd för nytänkande. Som sagt, året är 2010 - & Jag väntar på att fler ska vända sina kalendrar och kanske även vakna upp..
