stephaniesliv

totalkrossad (i tusen bitar) .

Kategori: Allmänt

Jag vet inte varför jag plågar mig själv hela tiden. Varför jag inte ger upp och varför jag inte förstår. Men ändå går det dagar, timmar, minuter och sekunder till att dalta igenom allting. Allting som att Du vore något att förvänta sig någonting av. Om så lite som vänskap. Fuck it (fuck you).
Hejsanhoppsan Birgitta, det var inte meningen...

Kommentarer


Kommentera inlägget här: