stephaniesliv

Det här med utbildning.

Kategori: Allmänt

Sådär... Då har jag sökt in på de program jag vill in på i höst. Och om det skiter sig så får jag ta och läsa upp mina betyg (läs: matte B). Så jag tänkte anmäla mig till det redan nu, så jag slipper gråta helt tomhänt om det skulle bli så.

Det känns bra att ha nya mål i livet. Och jag satsade stort med mitt förstahandsval (som förblir hemligt tills jag vet om jag kommit in eller inte). Jag har accepterat att matematik inte är något jag tycker om. Jag har otroligt svårt för det om inget annat! Det är något jag kämpade med under hela gymnasiet, men jag är stolt över att jag klarade av A-kursen med tanke på omständigheterna. Jag missade nämligen hela 9ans matte tack vare att min grundskola inte la tillräckligt med seriösa resurser på undervisningen. Jag var sjuk i 1 vecka och halkade efter, jag var inte tillräckligt stark för att ta mig i kragen och hamnade i en grupp där ambitionerna inte var så höga. Hur många vikarier hade jag under 1 år...? Skulle gissa på 10 ungefär. Jag lärde mig med andra ord inte så mycket, men fick godkänt på nationella. Och på gymnasiet fick jag aldrig den hjälp jag behövde förns i 3an, och då klarade jag av matte a, men hann aldrig sätta mig in i matte b. Jag kunde ha gett mer, men valde att faktiskt må bra och inte bränna ut mig själv så som många andra faktiskt gjorde. Hoppas de tyckte att det var värt det (jag hade inte tyckt det). 

Jag är å andra sidan grym på andra saker än matte. Matematik är inte allt! Jag har ett musiköra (som jag knappt utnyttjar),
jag är ödmjuk och fungerar bra ihop med människor, och ja... jag har varit isprinsessa! Det är mycket jag kan handskas väldigt bra med, men om mitt lilla "handikapp" står i vägen för mig och gör att jag inte kommer in på de utbildningarna jag vill åt, så kommer jag ta mig i kragen och läsa upp mitt betyg, jag kommer må bra om jag får visa mig själv att jag kan om jag bara vill. Nu är motivation med på listan också, det gör en hel del! 

Hursomhelst. Kul ska det bli och jag får se vad som händer nu. Just nu trivs jag väldigt bra med mitt liv, och även om klockan tickar så känns det som att mitt liv har en mening. Det tycker jag är huvudsaken. Oavsett hur utbildad man är eller hur mycket pengar man än tjänar, så måste man kunna uppskatta livet, det är a och o! 

Vi håller tummarna helt enkelt, eller hur? :)


Kommentarer


Kommentera inlägget här: